Processen för draget glas, eller Fourcault-metoden, innebar att den smälta glasmassan drogs uppåt ur ett bad och fick svalna medan den lyftes upp i luften. Detta resulterade i en transparent men förvrängd glasskiva.

Detta gjordes med hjälp av ett rakt dragverktyg av metall som sänktes ner i ett bad med smält glasmassa, vilket sedan drog upp ett sammanhängande glasband. För att skapa stora glasskivor byggdes ett torn så att metallverktyget kunde fortsätta stiga oavbrutet. Glaset kyldes och stelnade gradvis när det steg upp genom tornet.

För att förhindra att glasskivans kanter smalnade av användes valsar för att hålla skivan så plan som möjligt. Valsarna hjälpte också till att kyla glaset och få det att stelna i rätt form.

När tornets hela höjd hade utnyttjats skars glaset i skivor högst upp i tornet och skivorna lyftes sedan bort.

Informationen är hämtad från The Glassmakers av T. C. Barker, Float: Pilkingtons' Glass Revolution av D. J. Bricknell samt från interna källor.