Floatprocessen
Floatprocessen
I hjärtat av världens glasindustri finns floatprocessen – uppfunnen av Sir Alastair Pilkington 1952 – vilken används för att tillverka klart, färgat och belagt glas för byggnader, samt klart och färgat glas för fordon. Processen, som ursprungligen bara kunde framställa 6 mm tjockt glas, tillverkar idag glas så tunt som 0,4 mm och så tjockt som 25 mm.
Smält glas, med en temperatur på cirka 1 000 °C, hälls kontinuerligt från en ugn i ett grunt bad av smält tenn. Det flyter på tennet, sprider ut sig och bildar en plan yta. Tjockleken styrs av den hastighet med vilken det stelnande glasbandet dras ut ur badet. Efter kontrollerad avkylning (annealing) kommer glaset ut som en eldpolerad produkt med i princip helt parallella ytor.
En floatglasanläggning, som är i drift dygnet runt i 10–15 år, tillverkar cirka 6 000 kilometer glas per år i tjocklekar från 0,4 mm till 25 mm och bredder upp till 3 meter. Floatprocessen har licensierats till fler än 40 tillverkare i 30 länder. Omkring 370 floatglaslinjer är i drift, under konstruktion eller planerade världen över, med en sammanlagd produktion på cirka 970 000 ton glas per vecka. NSG Group driver eller har ägarintressen i 51 floatglaslinjer världen över.