Mätetal för ljudreduktionen

I tabellerna anges ljudreduktionen med tre mätetal R_w och R_w + C och R_w + C_tr (tidigare R_Atr) inom frekvensområdet 100 - 3150 Hz. Ljudreduktionen mäts för 16 frekvensband och bildar en kurva. Dessa mätvärden vägs till ett enda tal genom att en referenskurva jämförs med den mätta kurvan enligt bestämda regler. I diagrammet nedtill kan du avläsa R_w = 41 på den vertikala axeln, från referenskurvan vid 500 Hz. Kurvans korrekta, men i många fall svårhanterliga bild av ljudreduktionen har nu förenklats till ett lätthanterligt tal, 41 dB.

R_w utan anpassningsterm används när ljudet är medelfrekvent, till exempel vid allmänt bullerutsatta miljöer som från tal, musik, radio och TV, landsvägs- och tågtrafik. R_w + C används vid mellan- och högfrekvent buller. Det används även
vid järnvägs- och landsvägstrafik med hög hastighet eller jetflyg på kort avstånd.
Mätetalet R_w + C_tr används när ljudet är lågfrekvent, till exempel från stadstrafik med inslag av tung trafik, propellerflyg, discomusik med kraftig bas eller från fabriker med mycket låg- och mellanfrekvent buller. Om ljudkällan är extremt låg- eller högfrekvent kan C och C_tr bestämmas för ett större frekvensområde, 100 - 5 000 Hz.

Både ljudnivån från bullerkällan och glasrutans ljudreducerande egenskaper varierar med frekvensen. Därför borde man mäta båda värdena över hela spektrat och jämföra dem med krävd ljudnivå vid motsvarande frekvenser. Detta är ett tidskrävande och dyrbart arbete som kräver specialistkompetens. Den här metoden används därför bara i de fall där det är extra viktigt att få en tillförlitlig lösning på stora bullerproblem.

Nyckelhålseffekten
Undvik konstruktioner med genomgående hål eller öppna spalter. Tabellen visar hur mycket ljudreduktionen i en 10 m² vägg försämras vid olika storlekar på hålet eller spalten.

10 m²vägg	Ljudreduktion dB
En helt tät konstruktion	30	40	50
Ø 5 mm hål	30	40	49
Ø 50 mm hål	29	35	37
Ø 100 mm hål	27	41	31

1 x 1000 mm spalt	30	37	40
2 x 1000 mm spalt	29	35	37
5 x 1000 mm spalt	28	32	33
10 x 1000 mm spalt	27	30	30

Ljuddämpning
När du bedömer en konstruktions ljudreducerande egenskaper är det viktigt att ta hänsyn till människans förmåga att uppfatta förändringar av ljudnivån. Tabellen ger en grov bild av detta vid medelfrekventa ljud, som vanligt tal och personbilstrafik, och vid lågfrekventa ljud, dvs bastoner från t.ex. dieseltrafik och trummor.

Ändring av ljudtrycksnivån	Upplevd förändring genom hörseln Medelfrekventa ljud	Lågfrekventa ljud
± 8-10 dB	Dubblering/halvering
± 5-6 dB	Tydlig ändring	Dubblering/halvering
± 3 dB	Hörbar ändring	Tydlig ändring
± 1 dB	Knappt hörbar ändring	Hörbar ändring

Val av ljudreducerande glas
Angivna reduktionstal är uppmätta i laboratorium under ideala förhållanden, välj därför ett fönster med minst 3 dB säkerhetsmarginal till den beräknade kravnivån. Det är speciellt viktigt när det ställs krav på fältmätningar.

Mätvärden
Eftersom fönstrets ljudreduktionstal varierar med utformningen av karm, båge, fogar och ventiler bör du kräva att få se testprotokoll på det aktuella fönstret. Tänk då på att olika testinstitut kan komma fram till olika reduktionstal på grund av att de testar under olika förutsättningar. Ett exempel på detta är att vi i Norden tidigare använt kvadratiska testrutor (1,2 x 1,2 m) medan man på kontinenten länge använt rektangulära rutor som ger högre värden. De nordiska testinstituten byter nu till testrutor med måtten 1,23 x 1,48 m, vilket ger något högre R_w-tal.

Placering i fasad
Djupa fönsternischer försämrar glasrutans ljudreducerande förmåga. Därför bör fönstret placeras i liv med fasadens ytterkant. Laminerade glas bör placeras in mot rummet för att den ljudisolerande effekten inte ska försämras på grund av kyla.

Hur du beskriver en ljudruta
Skriv rutans produktkod samt ange Rw-talet. Om du väljer att ersätta något av glasen i tabellen med funktionsglas måste du också förändra produktkoden så att den illustrerar ditt val.